”Mina änglar”
Till alla underbara där ute; ni gör det värt att trycka in on-knappen och otåligt vänta medan skärmen vaknar. Tack för det. Tack för allt. Bara kärlek till er, ni är underbara. ”Mina änglar”, så som Berny skrev. Det är ni.
Är nyss utsluppen på grönbete på kalvigt vingliga ben och en med hjärna av fluff. Livet står vidöppet framför mig och horisonten tycks sakna gräns, vart jag än vänder mig ser jag öppna vidder och nya perspektiv. Så jag är försiktigt optimistisk, till den nya medicinen (Haldol, lite antipsykotika gör alltid susen!), till min relation, till mina möjligheter. Jag vill verkligen förändra någonting nu, reparera och täta alla läckor i slangarna som försörjer min hjärna med vett och sans. Så jag hoppas verkligen. Att det ska bli annorlunda nu. Att jag får bli pånyttfödd, en fågel Fenix ur askan, som verkligen kan använda sina vingar till att flyga med.
Jag ska sammafatta min frånvaro från världen och bloggosfären efter helgen. Idag ville jag bara mummla lite uppskattande och glädja mig åt att äntligen få sammanstråla med min laptop, och suga in alla vackra ord ni har skrivit åt mig medan jag var borta.
Mina änglar!
Welcome to Borderline City! 
grattis till grönbete, njut av din grönvita värld och hoppas på att mirakel kommer med våren, det är det iallafall alltid för mig. mirakel alltså. när det är vår. eller höst. eller på antidepp.
*krama* söta! glad att höra lite optimism 🙂
glad att få höra ifrån dig igen min vän, ja följer dig varje dag och tänker på dig!! massa kärlek från mig!!! ❤
skönt att höra att du fått komma ut nu 🙂
hoppas du mår bättre nu! kramar
puss, puss och PUSS!!
Be Good to your self, det är du värd!
Massor med kramar!
/A