Living on the Borderline

Borderline Personlighetsstörning

Borderline-personlighetsstörning (ungefärlig betydelse: gränsland), i dagligt tal endast borderline är en personlighetsstörning som utmärks av svårigheter att hantera känslor, extremt svart-vitt tänkande och turbulenta mellanmänskliga förhållanden.

Termen borderline myntades i början på 1900-talet. Patienter med psykiska problem kategoriserades då antingen som neurotiska eller psykotiska. Eftersom borderlinepatienter inte tycktes passa helt in under någondera av kategorierna togs benämningen borderline (av engelskans ord för gränslinje) i bruk. Trots att denna uppdelning inte längre är aktuell har ordet borderline på många håll bibehållits, bland annat i den vanligast förekommande diagnosmanualen för psykiska störningar, DSM-IV. Vissa anser att en lämpligare benämning är emotionellt instabil personlighetsstörning, och detta begrepp används i WHOs klassifikationssystem ICD-10.

Centralt för borderlineproblematik är ångest som uppträder i form av emotionell instabilitet, impulsivitet, känslomässig sårbarhet, ”svartvitt” tänkande, identitetsproblem, separationsångest och klängighet omväxlande med avståndsskapande i viktiga relationer.

De diagnostiska kriterierna för borderline-personlighetsstörning enligt DSM-IV lyder som följer:
  1. gör stora ansträngningar för att undvika verkliga eller fantiserade separationer
  2. uppvisar ett mönster av instabila och intensiva mellanmänskliga relationer som kännetecknas av extrem idealisering omväxlande med extrem nedvärdering
  3. uppvisar påtaglig osäkerhet och instabilitet i självbild och identitetskänsla
  4. visar impulsivitet i minst två olika avseenden som kan leda till allvarliga konsekvenser för personen själv (till exempel slösaktighet, sexuell äventyrlighet, medicin eller drogmissbruk, vårdslöshet i trafik, hetsätning, kaotisk livstil).
  5. vissa kan uppvisa suicidala gester, suicidhot och ibland upprepat suicidalt beteende, eller självstympande handlingar
  6. är affektivt instabil, vilket beror på en påtaglig benägenhet att reagera med förändring av sinnesstämningen (till exempel intensiv episodisk nedstämdhet, irritabilitet eller ångest som vanligtvis varar i några timmar och endast sällan längre än några få dagar)
  7. känner en kronisk tomhetskänsla
  8. uppvisar inadekvat, intensiv vrede eller har svårt att kontrollera aggressiva impulser (till exempel ofta återkommande temperamentsutbrott, konstant ilska, upprepade slagsmål)
  9. har övergående, stressrelaterade paranoida tankegångar eller dissociativa symptom.

Symptom

En person med egentlig depression eller bipolärt syndrom stannar ofta i samma humörläge i flera veckor, men hos en person med borderline-personlighetsstörning skiftar humöret betydligt snabbare. Intensiva utbrott av ilska kan snabbt avlösas av ångest eller depression inom loppet av en dag, ett par timmar eller till och med ett par minuter. Under dessa utbrott och humörsvängningar kan vissa patienter skada sig själv (till exempel genom att skära sig i armarna), slå sönder saker, nyttja droger eller alkohol. Patienten har kognitiva problem och en störd bild av det egna jaget. Detta leder till många hastiga, och kanske ej så övertänkta beslut om byte av karriär, jobb, sexualitet, vänskap och värderingar. Vissa personer med borderline kan också se sig själv som helt igenom värdelös eller direkt ond. Patienten kan känna sig missförstådd eller illa behandlad. Känslor av att vara uttråkad, tom inombords och utan uppfattning om vem man egentligen är, är också vanliga. Sådana symtom är som mest påträngande när patienten känner sig isolerad, fysiskt ensam eller utan stöd i det sociala livet. Detta resulterar i en nästan desperat jakt på att slippa vara ensam. Ironiskt nog är det denna aggressiva ”klängighet” vid andra som utlöser de konflikter som får omgivningen att lämna patienten.

Personer med borderline har ofta ett mönster av instabila sociala relationer. Medan de kan utveckla intensiva – men stormiga – förhållanden, är deras attityd till familj, vänner och partner ofta instabila. Synen på andra kan växla snabbt mellan absolut idealisering och total nedvärdering. På så sätt kan ett intensivt förhållande, med stor tillit, snabbt uppstå. Men när separation hotar, inbillad eller verklig, kan förtroendet mycket snabbt övergå i ilska eller ett totalt avsägande av relationen. Detta kan förvåna den person som drabbas, eftersom de ofta har svårt att förstå vad patienten upplever som ett hot om separering. Denna rädsla för att bli övergiven kan ha att göra med patientens svårighet att knyta känslomässiga band med närstående, något som särskilt visar sig då den viktiga personen inte är direkt fysiskt närvarande. Frånvaron av denna närhet skapar en känsla av tomhet, och att vara värdelös. Om patienten känner sig övergiven eller sviken kan risk för självmordsförsök eller annat själdestruktivt beteende inträda. Tomhetskänslan kan också driva den enskilde till att skapa dramatik i sitt liv, utöva känslomässig utpressning och skuldbeläggning gentemot sina närstående och pröva deras engagemang i relationerna. Genom att planera och utföra utåtagerande handlingar ”prövas” den egna personen och styrkan i partners känslor samtidigt som något händer i patientens liv.

En patient med borderline-störning uppvisar ofta ett impulsivt beteende när det gäller pengar, mat och sex. Borderline-störning uppträder ofta tillsammans med andra psykiatriska problem, särskilt då bipolära sjukdomar, depression, ADHD, ångestsjukdomar, fobier, missbruk, ätstörningar och andra personlighetsstörningar.

Självdestruktivt beteende

Patienter med borderline-störning löper 50-100 gånger så hög risk att dö genom självmord än den vanliga befolkningen, och omkring 10% av alla borderlinepatienter beräknas dö som ett resultat av självmord. Risken ökar ytterligare när andra diagnoser uppträder hos samma patient, som till exempel borderline-störning och ADHD. Om en patient har borderline-störning i kombination med missbruk är risken för suicid (självmord) så hög som 58%. Vissa psykiatrer har svårt att förstå störningen, eller vägrar helt enkelt att behandla dessa patienter på grund av deras impulsivitet och instabilitet (missar uppgjorda tider, glömmer mediciner, o.s.v.)

Närstående till en patient som diagnosticerats med denna störning har rätt till klar och tydlig information, så att de kan stötta personen. Denna störning är inte lätt att förstå, eftersom beteendet hos den drabbade kan vara så irrationellt, impulsivt eller irriterande. Patienten kan ofta inte själv svara på varför han/hon beter sig som han/hon gör. Att i det här läget förskriva lugnande preparat såsom bensodiazepiner kan var farligt eftersom det både ökar risken för irrationellt, impulsivt beteende och lätt kan leda till beroende. Den som har den här störningen kan var nog så intelligent, kärleksfull och ha en stark personlighet, men deras självbild är skadad och de söker reparera den på sätt som ibland kan var farliga.

Riskfaktorerna kan reduceras genom en korrekt ställd diagnos och därmed följande behandling, ofta med familjen inblandad. Den som lider av borderline-störning behöver ett starkt kontaktnät runt sig för att ge stöd. Något så enkelt som villkorslös kärlek trots ett irrationellt beteende kan ofta leda mycket långt. Detta är dock inte det lättaste eftersom patienten ofta har stora svårigheter i nära relationer, vilket sätter stor press på de närstående som ofta blir drabbade/indragna av/i patientens sinnesstämning, utåtagerande och destruktiva beteende.

Borderline personlighetsstörning konstateras tre gånger så ofta hos kvinnor som hos män. Vad det beror på är inte känt. Vissa forskare menar att många män med diagnosen antisocial personlighetsstörning egentligen är borderlinestörda.

Prognos

Det är omtvistat hur stora möjligheterna är att terapeutiskt behandla patienter med borderline-personlighetsstörning. Idag är det förmodligen en prioriterings- och kostnadsfråga om landsting och kommuner erbjuder terapier, mer än en teoretisk tvistefråga. Bildterapi används på vissa ställen i landet, men är fortfarande mer självklart i till exempel Amerika och England. En särskild form av terapi för behandling av borderlinepatienter, dialektisk beteendeterapi (DBT), med element från kognitiv terapi och zenbuddhism, introducerades i USA av psykologiprofessorn Marsha Linehan på 1990-talet. I Sverige är DBT ännu relativt nytt. Grupper med DBT-kunniga terapeuter finns bl.a. i Umeå, Malmö, Stockholm och Örebro. Även läkemedelsbehandling är ofta nödvändigt om borderline-störningen är kombinerad med andra psykiatriska eller fysiska tillstånd, som bipolär sjukdom, missbruk eller ätstörningar. Det är då dessa tillstånd som behandlas i främsta rummet.

Både i Stockholm läns landsting och i Göteborg (Sahlgrenska Universitetssjukhuset) finns diagnos- och behandlingsgrupp med särskild inriktning på kvinnor med borderlineproblematik.

De olika behandlingsformerna måste individanpassas för att patienten ska kunna leva ett värdigt liv med sitt tillstånd. Och målsättningen är att öka patienternas välbefinnande, minska riskfyllt leverne och självmordsfrekvensen, lära patienten att hantera sin ångest så att den blir mindre plågsam samt förbättra förmågan till social integration i nära relationer. Då många av patienterna är höggradigt stresskänsliga är det svårt att uppnå dessa mål och samtidigt orka med ett heltidsarbete. Kravnivån för dessa patienter måste därför anpassas till den enskildes känslighetsnivå för att inte utlösa psykotiska tillstånd, som är bland det mer riskfyllda av de symtom som kan utlösas av stress.

 

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Borderline


Ett svar to “Living on the Borderline”

  1. Min exfru lider med all sannolikhet av borderline, min fråga bland många förstås är: Är det vanligt förekommande att en borderline:are ljuger sig gul och blå trots att de är i princip överbevisade och beviset finns svart på vitt framför dem?
    Mvh
    Robert M

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: