Är det ett skämt, jag mår bra?!
Jag skäms nästan för att säga det men jag mår bra. Jag mår bra! Min soc-kontakt ringde och frågade hur det var, och jag kunde inte säga något annat än att jag mådde bra. Jag mår bra. Det känns helt sjukt att säga det högt, jag nästan skäms, men det är sant. För första gången på länge stormar det inte runt omkring mig, eller jo det stormar, men jag flyger inte runt i en tornado, jag sitter hemma bakom rutan och betraktar stormen, inifrån.
Livet har saktat ner, kaoset finns fortfarande inuti mitt huvud men det bestämmer inte längre. Jag hinner stanna upp och kasta ett ögat på himlen, dra ett djupt andetag och andas in höstluften. Känna – inte tänka. Jag vet inte om jag har sugits in i stormens öga eller om virvelvindarna har dragit förbi, det spelar ingen roll. Jag kan andas!
Är det ett skämt, jag mår bra?!
Welcome to Borderline City! 
Vad skönt, njut! Kram Ulrika
sent men – Vad glad jag blir för dig! ❤ kramar
Hoppas att du fortfarande mår bra. ❤
Härlig känsla, att må bra! Så skönt när man märker att det går, att det fungerar, att må bra. ( :
Vill bara säga att jag verkligen gillar att titta in på din blogg, då och då. Inspirerade, både humörmässigt och skrivarmässigt. Finns inget bättre än att höra att det fungerar för någon – att någon faktiskt mår bättre!