It was Christmas Eve babe
In the drunk tank
An old man said to me, won’t see another one
And then he sang a song
The rare old mountain Dew
I turned my face away
And dreamed about you
Got on a lucky one
Came in eighteen to one
I’ve got a feeling
This year’s for me and you
So happy Christmas
I love you baby
I can see a better time
When all our dreams come true
Jo jag minns. Tiden är försvunnen men minnena dom sitter kvar. Som små, små skärvor under huden. Krälar, ålar sig, vill ut och fram. Drömmen som skulle bli sann. Vårt sammanflätade öde som sprack upp och blev till små rökpuffar som steg mot skyn. Men minnena, ja dom sitter kvar. I takt med snön som seglar mot marken ljuder dom tyst bakom ögonen. Spelar samma sorgsna melodi om och om igen.
They’ve got cars big as bars
They’ve got rivers of gold
But the wind goes right through you
It’s no place for the old
When you first took my hand
On a cold Christmas Eve
You promised me
Broadway was waiting for me
You were handsome
You were pretty
Queen of New York City
When the band finished playing
They howled out for more
Sinatra was swinging,
All the drunks they were singing
We kissed on a corner
Then danced through the night
Jävla jul. Jag hatar jul. Jävla jävla jul. Dumma jävla kuk-jul. På alla kanaler och i alla fönster skiner löften om barndomens svunna lyckligheter, burna av tusen blinkande lampor med smak av ingefära och kanel. Den gör ont, julen gör ont! Ta bort den! Det är ett hån, en sammansvärjning mot alla vi som inte riktigt kan glädjas över konsumtionssamhällets favorithögtid, mot alla vi som kanske inte har någon familj att lyckligt överkonsumera presentpapper och glögg tillsammans med. Eller så är det jag som är bitter. Eller ledsen och ensam. När jag blir påmind om det som jag aldrig hade, som jag önskade mer än allt. En riktig familj, ett riktigt liv. Någon att dela allting med. Någon att dansa ut i natten med. Någon som jag trodde att jag hade.
You’re a bum
You’re a punk
You’re an old slut on junk
Lying there almost dead on a drip in that bed
You scumbag, you maggot
You cheap lousy faggot
Happy Christmas your arse
I pray God it’s our last The boys of the NYPD choir
Still singing ”Galway Bay”
And the bells were ringing out
For Christmas day
Jo jag minns. Min senaste familj. Mitt förra liv. Fastän jag gör allt för att glömma. Alla suddiga nätter genom spritångorna. Snön innanför kragen när jag skjutsade hem Honom från om natten, när Han var för full för att kunna starta skotern. Ensamheten som dränktes i alkohol och lyckan som uppstod när ruset kom smygande. Hans andedräkt fylld med tobak och ölskum, skäggstubben som rev och sved mot skinnet, ögonen som så småningom blev till svart. Rädslan, skräcken, avskyn, hjälplösheten. Hatet i hans kroppsspråk när all Hans inåtvända ilska vändes utåt, mot den enda som fanns där troget vid Hans sida. Mot mig.
I could have been someone
Well so could anyone
You took my dreams from me
When I first found you
I kept them with me babe
I put them with my own
Can’t make it all alone
I’ve built my dreams around you The boys of the NYPD choir
Still singing ”Galway Bay”
And the bells were ringing out
For Christmas day
Ja, Han tog mina drömmar. Kanske tog jag Hans. Om jag kunde skulle jag ge dem tillbaka, allihop. För Han är inte ond, Han är bara trasig, precis som jag. Och jag blev den enda han kunde ta ut sitt självförakt på. Jag förstår det. Men minnena dom sitter kvar. Som glassplitter i ett färskt sår. Men jag står upp än, och min framtid, den ska Han inte få ta. Jag ska skära mig igenom alla trasiga skärvor och komma ut på andra sidan. Kanske trasig men inte söndertrasad. Han ska inte få ta den. Inte.
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Relaterade
~ av S på december 19, 2011.
Publicerat i (Aldrig Mer) Min Alkoholist, Co-dependent, Post traumatic, Vardagsbetraktelser
Etiketter: Alkoholism, alkoholist, christmas in the drunk tank, fairytale in new york, hata julen, jul, kvinnomisshandel, Pouges
Welcome to Borderline City! 
jag älskar just låten, har själv lagt upp den idag faktiskt
men jag är ju ingen julfirare naturligt, jag måste tvinga fram det för mina föräldrar.. jo jag är deras 34-åriga dotter som är helt trasig men vad jag främst vill säga är att
det du skriver berör mig för att du har haft det tungt och det är en sorg och du skriver det väldigt fint så jag som läser tar in det och vill bara säga att jag ägnar lite julkänsla, fast bra sådan på dig när jag lyssnar på den låten i jul