Jag vill döda alla, hela jävla världen.

Don’t you know I’m doin’ it without coke or pot
I’m naturally kind of fucked up like that
You know what I’m saying;

Molotov shit is to tight, much, much stronger than any
dynamite. Masoline in a Coke bottle, you get all pissed ‘cause we
turned up the throttle

They call us Molotov ‘cause we explode on sight
Keep on talkin’g shit if you’re looking for fight
Your mouth keeps moving but all I hear is noise…


Så börjar det att brinna, lågor fräser ursinnigt och överarmar jämvikten. Hatet, det är hatet som fyr och flammar bakom pupiller av glas, aversion i panik, ursinnigt vansinne. Till slut brinner stubinen upp, exploderar i fyrverkeri och raseri. Jag hatar, hatar, hatar. Hämnd, ge igen, nu, skada, döda, försvara mitt jag. Slåss tills blodet som rinner ner i ögonen har koagulerat, tills musklerna inte längre drivs på adrenalin, tills tårarnas skyfall har slutat, tills det som gör ont har kapitulerat för utmattning. Knytnävar, tårar, vansinne, ursinne, veva armar i blindo, skrika med kroppen, se då, se för fan. Och det är inte Jag, det är aldrig Jag, det är Självrespekten som plötsligt vaknar till och upptäcker söndertrampade gränser i gräset. Och Lilla Ego, Lilla Ego sluter upp bakom, framför, svarta pilotglasögon och obeveklighet. ‘Keep on talkin’g shit if you’re looking for fight, your mouth keeps moving but all I hear is noise.’

Men inuti är det bara svekets förtvivlan kvar, sorgen, sorgen i att bli missförstådd och sviken. Smärtan som ilar när avsikter blir misstolkade och mumlet bakom ryggen otvivelaktigt, så lätt att välja att se andras tillkortakommanden, projicera bort sina egna sårbarhet och offra den som vägrar blunda mer. Jag ska döda dom, dom ska dö, dö, dö. Mina baktankar är genomskinliga, jag vill inte ljuga mer, aldrig någonstans. Men det måste man, i alla verksamheter där pengar och makt är drivmedlet, där förnekar man allt som är svårt och skjuter budbäraren. Bensin, jag måste ha bensin.

Dom pratar om mig på jobbet, bakom min rygg, jag kan höra deras tankar, läsa på läppar, mellan raderna. Besvärlig. Jag ska hejda mig, förstå, hålla tyst, hållas lugn, följa flocken in i slaktbilen. Dom ser inte, inte, inte. Mina avsikter är ju sanna, jag menar väl. Man måste sluta blunda för att kunna se. Men knivarna i ryggen, så många nu, för många anställda som kan ogilla, munnar som sprider vidare, en stor matta av orörlighet över min individualitet, ‘tänk inte annorlunda, tänk som man alltid har gjort’. Och de som ‘bryr sig om’, de tar mig åt sidan och förklarar hur jag måste anpassa mig, jag måste förstå att jag måste förändra min person för andra blir störda, och jag får aldrig jobba kvar om chefens tår blir trampade på. Jag ska hoppa på dom, klippa av dom med bultsaxen.

Och största förrädaren är Han, serverar glatt andras bakfalskhet på fat, medhåll i Hans ideologi. Kväv mig, ingen ska flyga mer, bojor, kontroll. Jag får inte vara människa mer. Och Hans ord, dom är vidriga, allt för att skada, krossa, mala ner. Jag genomskådar Hans långskott men faller ändå i en hög, kan läsa Hans språk nu, men kan inte värja mig. Jag vill döda alla, hela jävla världen. En kalashnikov på taket, sniper-skott pang, pang, pang. Visa, visa vad Dom Har Gjort. Vad som händer, hur ont det kan göra. Visa alla. Få alla att förstå. En massaker i smärta, samma massaker som sliter sönder mitt inuti varje gång jag står rakt och tar emot deras slag.

Men argsintheten somnar alltid in, klingar av efter ett staccato av självhävdelsens ursinne, blir till mjuka toner av vanligheten. Nu kastas inga Molotov Cocktails, men i vansinnet, i vansinnet kan man kasta vad som helst. Jag orkar inte mer. Snälla, gör mig inte illa mer nu.

~ av Sara på juli 4, 2010.

4 svar to “Jag vill döda alla, hela jävla världen.”

  1. Du får en stor kram av mig.

  2. Önskar dig allt gott! Håll ut!

  3. chisel out of daria 1

    shopstaff ringing

    bells blowing pipes

    and showering girl1

    with free stuff

    and balloons:

    your our

    10 000d customer.

    girl2:

    what are you

    doing to my friend?

    shop:

    dont you understand

    your our winner.

    girl1:

    winner?

    girl2:

    its just

    another name

    for loser

    you know.

  4. Jag kanske skulle ha läst det här före förra inlägget.. ja som sagt, det är INTE schysst att utnyttja din känsla för fair play även om jag starkt misstänker att du har mer stöd än du tror mot skitsnacket. Även om det är tyst, det är ju mobbing som jag uppfattar det när du skriver – människor är rädda för att själva drabbas.
    Och för att dra ner det på vardagsnivå (alltså – du måste ju säga till om jag fattat fel här…)
    Vet inte riktigt vad som hänt på jobbet, men jag fattar att du är tvungen stt skärpa dig utav helvete in i ledet på nåt förvämntat vis för att inte förlora ditt arbete och därmed din inkomst
    Ja herregud, jag vill gjuta livsmod i dig, ge dig en VERBAL, vässad molotowcocktail med en svidande fördröjningseffekt, att slänga ur dig lite så där i förbifarten på de mest korkade skvallerjonen. Ja jävlart, DET hade varit ROLIGT för mitt rättvisekämpande hjärta! Kram.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: