10 000 V
Blundar och sjunker. En madrass utan resår, en trött mosse utan botten. I en tyngdkraft utan kraft, svävar jag förbi till någons ljudlösa melodi. Bubblor väser kring mitt huvud men jag ser bara svart och grått. Tillslut orkar inte syremolekylerna längre bry sig om att skynda till mina lungors utbyte av koldioxid, och jag svävar, eller sjunker jag?
Levande död. Död men inte heller levande. Fysiologiskt fungerande men psykologiskt oförmögen. En zombie inuti, rutten och härsknad, precis likt en köttbit som somnat i solen och blivit insvept i spyflugsgrön-glansig yta och en vedervärdig lukt. Jag rör på mina muskelfibrer, mekaniska rörelser om skall betalas i kilokalorier, men bakom skallbenet huttrar hjärnan. Innanför den varma dunjackan slår själen inga slag.
Under ögonlocken har ögats glaskropp fördunklats, en dimmig gråvit hinna försvarar pupillen mot verklighetens dagsljus. Det finns ingenting kvar att önska. Mina drömmar har seglat för långt, små ballonger långt utom räckhåll. Inte ens om jag stod på tå skulle jag nå.
Min värld har regler. Min verklighet är en regim byggd av skuld och av skam. Jag bär bojor utan fysisk funktion, som en sorgsen hunds elhalsband, ger mig 10 000 V när jag gör fel. Skickar spasmer in i blodets omlopp, tvingar nackhåren i givakt och pressar samman alla musklernas små celler på ett, två, tre. I näsborrarna, en svag lukt av bränt gummi, blandat med blod. Och jag, jag gråter förtvivlat medan hålet i bröstet gapar större, försöker med uppriktighet att följa regler och förordningar, men, dom förändras ju från dag till dag, från timme till timme. Och misslyckandet skrattar åt mina taffliga försök att vara en sån, en sån som Han/man/nån kan tycka om.
Welcome to Borderline City! 
jag förlåter dig aldrig om du inte säger adjö. Om den dan du lämnar på ditt sätt. snälla meddela mig först. Min lilla älva jag sitter på din axel och ger dig styrka. glöm aldrig d.
Jag får tårar av att läsa dina dikter. Jag hoppas innerligt att du kan ta dig ur detta helvete och bli du igen. Du är en fantastisk och värdefull människa, glöm inte det!!
Du skriver som få kan.