Tack Conny
Jag fick en kommentar efter att jag skrivit ”Du har knullat honom, var det skönt?”, den är helt underbar. En sådan kommentar som gör att man, mitt i allt kaos och elände, ändå kan dra på munnen, och snegla mot himlen.
”Hej hej, jag tycker att du ska dumpa din pojkvän eller vad det är och skaffa en pony. De är förstående och gosiga djur. Eller om en pony är för stor så skaffa en leguan. De är iofs oförstående och ogosiga, men vafan. Man kan ju inte få allt. Mvh, Conny”
Tack Conny, tack.
Och ja, jag kanske skaffar mig en ponny istället, eller en leguan, eller varför inte både och?! Såvitt jag vet, är de flesta ponnyer nykterister och många, speciellt shetlandsponnyer, arbetar för ett återhållsamt alkoholbruk inom hästvärlden. Och leguaner, har jag läst, har ett mycket stillsamt temperament och brusar väldigt sällan upp. Och om de skulle göra det, så är de tydligen mycket restriktiva med vilka anklagelser de kommer med, och de höjer aldrig rösten. Dessutom så klammrar sig ju leguaner som bekant gärna sig fast i gardiner eller tak, därför torde det bli mycket enkelt att dammsuga golv och dyligt. Perfekt, vart ligger närmsta djuraffär?
Tack för din kommentar. Skriv när du orkar, jag finns kvar.
ja, det e ganska lustigt att vi verkar prickat in samma dignoser.
Kanske därför jag förstår dig, och känner en konstig samhörighet.
Gillat dig ända sen…ja, när vi nu bärjade prata =)
Och kommentaren Conny skrev *skrattar*
En rolig prick den där…
Jag håller mig nog ändå till katter och hundar.
Har haft Lehuan, dom e fan inte gosiga, deras klor e som rakblad!
=)
åh, då är vi lite på samma nivå finaste du! jag har bara orkat bry mig om bloggarna om folk i min omgivning och i princip struntat i resten. Vi får ta ett snack snart. men du ska veta att jag fortfarande tänker på dig, ofta!
kärlek. ❤
Hehe, underbart ! = )
Jo, men det där med ”ljuset i slutet av tunneln”
känns ofta som en ren myt.
Jag har en sjukt dålig period just nu, inget
vill fungera.
Allt bara rasar och går fel.
Irriterar sig på precis allt.
Och man skall aldrig ”hoppas på det bästa”.
Går det då dåligt, blir man ännu en
gång nedslagen…
MvH Eriiza