Tänk om tåget aldrig kom

Jag har missbrukat allt,
rusigt hög på kärlek och smärta
en motbjudande avtändning,
och ett krossat, smutsigt hjärta.

Ett liv som slutat levas,
en gungbräda men ingen balans.
Hans ögon i min nacke,
trotsiga tankar drömmer om någon annanstans.

Bryter ned, bit för bit.
Är det svårt att tämja en tiger?
Sätt den du i bur,
låtsas inte om hur den lider,
men nästa gång är det din tur.

Spelar spel med slutna kort,
på utsidan sopar man bort alla spår.
Men mitt skratt har försvunnit,
i tystnaden lämnas variga sår,
tysta sår, sår som ingen förstår.

Ögon som avslöjar vansinnighet
och jag blundar, vägrar att se.
Perfekta vita tänder på en rad,
Gud, jag krossas när Han ler.

Beslut grundade på kemiska rus,
hamnade fastfrusen på rälsen när tåget kom,
kvar är slamsor av blodigt kött på marken.
Tänk om, tänk om, tänk om, en enda gång,
tänk om tåget aldrig kom.