Kan inte vända mig om
Insikt smakar beskt i min gom
Men jag har redan gått, kan inte vända mig om.
Jag ligger i koma fast jag är vaken,
en vegeterad grönsak på ben.
Vandrar i sömnen med öppna ögon,
undrar varför min kropp har blivit så klen.
Men vi har ingen tid för ånger nu,
spelar upp mitt liv i slow motion.
Men jag kan inte nå rewind-knappen,
mina armar väger säkert ett ton.
Och om jag börjer nacken tillräckligt långt bak
kan jag se fåglarna leka i vinden.
Och hjärtat bultar på uppmärksamhet,
men jag låtsas inte höra när regnet biter mig i kinden.
Inlåst i tunnaste bubblan,
minsta prassel kan ta sönder det redan så sköra.
Jag sitter tyst och väntar tills hans andetag blir jämna,
inuti huvudet fantiserar jag om att förstöra.
Och insikten river i min hals,
ett pockande på förändring växer i magen.
Mina trötta ögon som vill se igen,
väntar på en chans som aldrig blir tagen.
Jag har insett det nu, jag önskar mig ett annat liv. Och det värsta är att jag önskar inte bort alla förtvivlade hjälplösa nätter när jag är övertygad om att jag kommer att dö, eller att tvingas äta miljoner mediciner- alla med nya och spännande biverkningar, eller att aldrig veta om jag ska vakna och vilja dö eller vilja leva, eller alla starkars ilskna ärr på min kropp, nej det jag önskar bort är något helt annat.
Welcome to Borderline City! 
vilken dikt!
haha, ja überballt att han säger så faktiskt.
hej du var inne på min dotters minne blogg förstår att du har det jobbigt du får gärna skriva till mig om du vill skriva av dig kram ehliens mamma
Gryym du e på att skriva =) Jag återkommer – var så säker!
Kram.
Underbart vacker dikt! Vad du än gör, fortsätt skriva!
åh! tillåt mig: vilken BRA (läs; BRA BRA BRA) dikt! 🙂
Det finns bara ett levande exemplar i Sverige av den koreanska tvättbjörnshunden.
du är så himla fin.
Du skriver så bra. Önskar dig allt gott och hoppas och tror för din skull att du hittar rätt.
sv: nämen vad kul att du kikar in 🙂
har hört att kbt ska vara något givande
men att man måste själv vara motiverad för att det ska fungera
inte sant ?, och det är jag rädd för..
hoppas du mår bra ! kram
Alltså, jag hoppar alltid över folks träliga försök till diktande eller snodda sångtexter som ska säga ”allt” å sånt.. brukar faktiskt somna redan på första diktraden och ofta totalmissa poängen med det mesta om jag måste ha koll på prosan kontra verkligheten, men du – Du skriver fan bra!