På botten av en å
Som att ha legat på botten på botten av en å. Ett lik, uppsvullet och deformerat av hungriga fiskars vassa tänder. Till oigenkännlighet förvandlad. Blott en smula av sitt forna skal. Förvanskad kropp som långsamt fylls med syre och gas, stiger mot solen och ytan. Från sjögräs i hår och kyligt sötvatten kring huden till sjärnklar himmel och fri luft i skrumpna lungor. Vattet släpper motvilligt sin fånge, delar med sig av ruttet kött, bjuder på en sista åktur. Flyter längs med strömmen i vassen, ler mot solen och dagsljuset. Värmen när en solstråle letar sig lös och slår sig ned på en axel en kort stund. En getings hurtiga surr i obrukbart öra. Friheten i att flyta med, att ha sluppit loss från mörkret och bottnens kletiga gyttja. Lyckan över att återigen vara en liten skärva av livet ovan ytan där himlen är blå.
Ja, det e min underbara vovve Leo, han är 8 månader och en blandning på Briard och Rottweiler.
Kommer att väga 50+ som vuxen =)
Jag tycker du ska leva, festa, sova borta, resa…allt innan du skaffar hund, sen gör du allt kul man kan göra me hund…promenader, uteserveringar, mys o sällskap =)
Kramar
Hej gumman! Kul att få höra av dig!! Du är jätteduktig som har tagit dig upp från botten av ån 🙂 har du lämnat han nu? jag saknar dig så oerhört, kom hem en sväng! vill kramas! SKöt om dig fortsatt nu, håll det där du är nu! 🙂
Ja men självklart får du det 🙂 Jag ska också ta tag och länka lite 😉 Du är grym på att skriva! Verkligen..