När väggarna rasar
I natt rasade sista väggen. Mitt framför mina ögon. Och jag står naken kvar och undrar vad som hände.
Det finns inget kvar nu. Det tog slut, blev lämnat kvar. Jag lämnar allt, det finns ingen mening. Det är tomt och kalt inuti. Det exploderade i tusen färger bakom ögonlocken, och nu är det bara det svarta ingenting kvar. Inget varmt blod i ådror, snarare tunn, tunn vätska som krampaktigt försöker syresätta alla livsuppehållande organ. Men hur kan resten av kroppen fungera när hjärtat har imploderat? Kvar endast lämnat ett skrumpet skal av hinna. Inga slag, inga känslor endast kall, vit smärta.
Om jag säger: älska mig som mest när jag förtjänar det som minst, då menar jag det. Men du är aldrig nere på knäna. Du finns inte längre. Vilket dessutom gör mig komplett ensam mot världen. Men jag är inte bitter, nej inte alls. Bara tillräckligt för att fylla hela världens bitterhetsreserv. Nej, jag är inte bitter. Inte alls.
Första snön kom i natt. Jag tittar ut över balkongen och undrar hur långt det är ned till backen. Hur många meter behövs för att slippa?
Och du har säkert inte sårat mig för sista gången. Men jag tror inte att du älskar mig, har aldrig gjort. Vad du däremot trivts bra med är att ha haft någon som böjt sig likt gräset för vinden. Du har varit min Gud, och du har missbrukat din makt. Jag har gjort många fel, oräkneliga. Men du då? Inte ett enda? Är du säker?
What’s going on around me
Is barely making sense
I need some explainations fast
I see my present partner
In the imperfect tense
And I don’t see how we can last
I feel I need a change of cast
Nobody’s on nobody’s side
And when he gives me reasons
To justify each move
They’re getting harder to believe
I know this can’t continue
I’ve still a lot to prove
There must be more I could acheive?
But I don’t have the nerve to leave
Everybody’s playing the game
But nobody’s rules are the same
Nobody’s on nobody’s side
Better learn to go it alone
Recognize you’re out on your own
Nobody’s on nobody’s side
The one I should not think of
Keeps rolling through my mind
And I don’t want to let that go
No lovers ever faithfull
No contract truly signed
There’s nothing certain left to know
And how the cracks begin to show
Never make a promise or plan
Take a little love where you can
Nobody’s on nobody’s side
Never stay too long in your bed
Never lose your heart, use your head
Nobody’s on nobody’s side
Never take a stranger’s advice
Never let a friend fool you twice
Nobody’s on nobody’s side
Never be the first to believe
Never be the last to deceive
Nobody’s on nobody’s side
And never leave a moment too soon
Never waste a hot afternoon
Nobody’s on nobody’s side
Never stay a minute too long
Don’t forget the best will go wrong
Nobody’s on nobody’s side
Better learn to go it alone
Recognize you’re out on your own
Nobody’s on nobody’s side
Welcome to Borderline City! 
Hej.
Hittade hit när jag sökte om info om borderline. Måste säga att du skriver så otroligt bra.
Kram från Maria (en med idag högfunktionerande borderline)
Hej. Kul att du även gillade sidan hos mig 🙂 Alla sätt att leva och tänka passar inte alla männskor men det är skönt om man kan hjälpa någon/några genom att dela med mig av mina sätt. Ibland får man försöka ta fram de positiva delarna i vardagen även att det är SÅ troligt svårt ibland. Oftast så tror man att det som skulle vara positivt är att må SKITBRA, elelr ha MASSA pengar osv. Men det kan vara lite mindre. Bara att få ett leende, en kram, en klapp på axeln, någon som säger ”jag förstår” eller bara någon som är tyst och lyssnar. Eller kanske någon som ger dig ett gott råd som du kan ta till dig av, att gå upp ur sängen på morgonen fast man inte orkar, hoppa in i duschen fast det tar emot. Ja det finns massa små saker egentligen som man kan fokusera på. Det var så jag började resan mot ett bättre och värdigt liv, att försöka att inte tänka på dom stora grejerna för oftast så kommer dom av sig självt när man har börjat se dom små sakerna i vardagen.
KRAM